K-pop♥

Ville bara skriva att förutom kanto musik, lyssnar jag även på K-pop♥

Jag har gjort det ett tag nu men ville bara skriva det. Just nu är favoriterna bland annat SS501, BigBang & Girls' Generation. Varför jag börjar att lyssna på K-pop är för alla koreanska serier jag tittar på. De är så himla bra!

Jag är ju en person som älskar att titta på bra serier från Asien och tycker inte alls att det är slöseri med tid. Dessutom har jag lärt mig väldigt mycket från att titta på serier, speciellt kinesiska tecken.

Tittar som sagt på kantonesiska, taiwanesiska, koreanska och ibland också japanska serier och filmer. De är bäst. Way better then Swedish movies. Det går liksom inte att jämföra =) . Amerikanska filmer är helt okej men ändå inte bättre än min favoriter♥


Girls' Generation


20 september

Hello!

Redovisningen gick bra, läst just i EDS:en att vi fick VG och det var det högsta betyget man kunde få i denna uppgiften. Äntligen kan jag släppa det, har ju varit jättestressad p.g.a det här och jag är så glad att se resultatet ändå om vi fick kämpa riktigt hårt för det. Jag vet inte vad de andra grupperna fick för betyg men jag måste säga att min redovisning var en av de bästa. Det trodde jag faktiskt inte, hade förväntat mig mer av de andra av någon konstig anledning.

Jamal och Aleksandra har inte gjort speciellt mycket för att få detta betyget och jag tycker inte riktigt de förtjänar det, men ibland blir det så. Livet är inte rättvisst, kort sagt. Det handlar om att ge och ta.

Men jag och Mathilda förtjänar definitivt detta betyget efter allt vi gjort.

Åh, ångrar mig så mycket att jag började gråta i fredags när vi tog upp problemen med våran grupp, känns riktigt pinsamt och skäms lite varje gång jag träffar David & Jonas nu. Och hoppas verkligen inte att det var på grund av medkänsla som vi fick det högsta betyget för då skulle jag hellre inte vilja ha den.

Japp, det var allt jag ville berätta för denna gången!


Bild från när jag och mamma hälsade på hennes kollega som skaffat en hund :)


R.I.P Jackie 170910♥


17/09-2010


Igår när vi var hemma hos mina kusiner fick jag reda på att deras hamster dött, den morgonen. Jag blev så klart lite ledsen men jag kan inte säga att jag är jätteledsen och det gör mig ännu mer ledsen. Lite komplicerat jag vet, men som sagt, jag är dålig på att formulera i ord. Alltså jag är lite arg och ledsen på mig själv för att jag inte blev så ledsen över Jackies död. Visst, hans liv kanske inte är lika värdefullt som en människas liv men ändå, det är ändå ett liv. För om någonting skulle hända Suki (inget kommer att hända min älskling), så skulle jag nog bli lika ledsen som ifall en människa skulle dött, som stod mig nära då. Hon betyder verkligen jättemycket för mig och det är hon som fått mig att känna denna känslan för första gången, att älska någon. Japp, jag älskar min hund verkligen. Jag vet inte hur jag skulle kunna klara mig utan henne.
Men liksom Suki är Jackie också ett djur men den betyder inte lika mycket för mig, det skäms jag lite för. Även om han inte var min hamster så var det faktiskt våran familj som köpte den till min kusin Emil. Och jag tyckte ändå väldigt mycket om honom, tyvärr inte lika mycket som min kärlek till Suki♥

I alla fall, rest in peace min lilla älskade Jackie♥


Hongkong 25/6-16/8 2010

Detta året, 2010 åkte jag till Hongkong alldeles själv, det var verkligen roligt att få spendera mitt sommarlov där, men tiden gick alldeles för snabbt.

När jag var där skrev jag om vad jag gjorde om dagarna och tänkte skriva det nu i min blogg/dagbok. Jag skrev inte direkt utförligt men det räcker för mig, jag kommer att förstå ändå =) . Egentligen borde jag plugga matte just nu men jag pluggade hela dagen igår och jag ska plugga hela kvällen idag också. Vill bara få det här överstökat så jag kan uppdatera min mobil. Kan nämligen inte titta på youtube videos på min mobil, måste uppdatera programvaran men då kommer allt på telefonminnet att försvinna och det är där mina små 'dagboks uppdateringar' finns på. Okej, det finns ingen mer anledning att slösa bort min dyrbara tid.
Let's start!


30 juni.

" Jag vaknade samtidigt som Florence , kl 5, men gick inte upp förrän klockan 7. Kusinerna gick till skolan och jag tittade på tv från 8-11, det var nyheter på varenda kanal typ. Åt också en liten tårta och drack mjölkte till frukost. Jättevarmt ute, tog bussen med faster till deras 'centrum' och gick igenom hela köpcentret, fick med mig lite grejer hem. Sen äta lunch på ett ställe där deras 'jy lam' med nudlar är populära. Jag åt fiskbullar med nudlar, gott. Sen gick vi till gai si och handlade mat, frukot och en bukett med blommor till farfar. Sen hem och titta på tv. Somnade framför tv:n och lekte med Sugar. Sen kom kusinerna hem och vi tittade på tv och så spelade jag ett dataspel med Lawrence. Bubble Struggle 2. Sen gick Lawrence för att träna tennis och vi åt middag innan honom. Hade duschat tidigt denna dagen så tittade på serien som gick 8.30 med Steven Ma, Fala Chen och Linda Chung. Sen fruktdags och sedan sova. Jag och Florence snackade en bra stund innan vi lade oss. Fick se ett foto av hennes klass också, skulle vilja vara med henne i skolan för en dag, men det är förbjudet. "

1 juli.

"
Vaknade 5.45, gick upp och fixade mig, Florence tog hand om Sugar. Vid 6.45 åkte vi till Tai Wo Station och spelade badminton på ett sportcenter där i 1h, roligt var det. Fast blev helt utmattad. Efter det gick vi till ett café och åt där. Jag åt nudlar med fiskbullar än en gång och drack kall mjölkte till det. Sen åkte vi till Mong Kok och hämtade farbror och farmor, åkte till farfars begravningsställe. Han dog nämligen denna dagen för 11år sedan. Min andra farbror från Hk kom med dit. Sen åkte vi hem igen och var där en stund. Spelade spel på datorn med Lawrence. Sen åkte vi ut och åt restaurang, japansk mat. Testade kall udon men tyckte inte om det. Sen lämnade vi farmor och farbror på tågstationen, åkte vidare till deras centrum där fasters man klippte håret. Vi gick runt i shoppingcentret och hittade lite grejer, sen hem igen. Spelade dator igen och sen kom några gäster till dem och vi snackade, åt mat och de testade svensk chips. De hade varit i den svenska avdelningen i Shanghai, de tyckte om potatismosen. Sen spelade vi kort. Sen monopol med kusinerna och tittade på serien med Steve ma, spännande, del 18. Sen duscha, tvätta håret, äta frukt och sen sova. Surfade lite på mobilen också. 99 "


Okej, trodde inte det skulle vara så jobbigt att skriva av från mobilen men jag orkar inte mer just nu.

Ska titta klart på serien med Raymond Lam 摘星之旅, på mandarin. Haha, orkar inte vänta hela veckan för att få se den på canto. Sen blir det att plugga matte. Byebye!


Några grejer jag vill kommer ihåg.

Den 29:e juli var jag på min första riktiga konsert. Det kommer vara ett minne för livet för det var min största idol som var huvudpersonen. Raymond Lam♥

Den 1:a september lagade jag ett hål. Det var mitt första hål som jag minns att jag lagat. Jag vet att jag haft hål innan men det var längesen. Det var inte så farligt men lite obehagligt. När det typ ilade i tandn, usch :(

Den 16:e september åker min syster Josephine till Storbritannien, England, Manchester för att plugga i 3 år. Visst känns det lite ledsamt på ett sätt och jag kommer säkert att sakna henne men det ska bli så skönt att få ett eget sovrum. Äntligen, efter 16år får jag mitt första riktiga egna sovrum♥

Just nu kommer jag inte på något mer men jag kommer uppdatera detta inlägget när jag kommer på det ^^

Bloggar som sagt på min laptop (just det, känns så skönt att få ha min alldeles egna dator, min första) och man får inte lov att ha massa bilder och sådant på den så bilder får det bli en annan dag.


12 september

Hallo!

Nu var det verkligen ett tag sedan, kommer inte ens ihåg när jag skrev senast men har för mig att det var i juni. Innan jag åkte till Hongkong. Lovade mig själv att försöka skriva så mycket som möjligt och ta massa bilder. Men gjorde jag någonting av det? Nej.

Från första början borde jag egentligen inte starta denna bloggen eller någon blogg överhuvudtaget. För ca 3-4år sedan började jag att läsa bloggar. Det får jag tacka Pernilla för, eller ja tacka och tacka. Vet inte omt  det var en bra sak egentligen. Jag kommer ihåg att vi chattade genom msn och sedan skickade hon en länk till mig och sa att jag skulle läsa denna bloggen. Det var Kenzas blogg, den var ännu inte jättestor men hade några tusen läsare ändå. Jag fastnade inte direkt för den bloggen, men sedan skickade hon en till länk. Det var Lisaplace's blogg. Jag klickade på länken och mitt första intryck av henne var vacker. För vacker. Jag blev genast nyfiken och ville veta lite mer om henne.  jag fick reda på att hon var lika gammal som mig blev jag ännu mer nyfiken. Hennes blogg var med rätt stor för att vara då. Då inte bloggvärlden var lika stor. Jag ville inte erkänna det men jag var verkligen jätteavundsjuk på henne. Att hon hade lyckats med att ha så många läsare, att hon var så vacker, att hon tjänade pengar på att skriva om sitt liv typ.

Men jag ville inte inse det, jag försökte få mig själv att bli som henne, att försöka säga till mig själv att jag gillar att skriva, att jag tycker det är roligt att ta fina kort, att jag kan bli lika stor som henne. Men egentligen gillar jag inte alls att skriva,snarare tvärtemot, hatar det verkligen. Det är så tråkigt!
Men ändå startade jag en blogg och försökte likna henne, men var rädd för vad mina kompisar skulle tycka om mig, därför sa jag aldrig till någon att jag hade en blogg. Så småningom blev bloggvärlden större och alla började starta bloggar. Mina kompisar tyckte det var töntigt och det gjorde att jag ännu mindre ville säga det till dem. Jag hatade att jag brydde (bryr, gör det fortfarande) mig så mycket om vad andra ska tycka om mig. Jag skulle vilja vara en sådan person som kör sitt egna race och inte bryr sig om vad andra tycker, bara man är nöjd själv.

I början gick det bra, men sedan kände jag mig tvingad av mig själv att skriva, jag lade inte ner lika mycket tid längre, skrev bara lite kort om min dag och sedan hejdå. Så ville jag inte att det skulle bli.
Det går liksom inte att ljuga för sig själv. Man kan ljuga för alla andra och de tror på det du säger men man kan aldrig ljuga för sig själv. Fast jag ville fortfarande inte inse det.

Jag fortsatte att skriva och drömmen var att ha en stor blogg fast jag visste hela tiden att det bara kunde förbli en blogg. Mitt liv liksom, vem skulle vilja läsa om mitt liv? Hur rolig är den liksom? Jag hade heller inte många vänner och stannade hellre hemma för att titta på kinesiska serier än att gå ut.
Fast jag sa till mig själv att jag hellre går ut än stannar hemma, men var det sant? Nej.
e
Nu (då), började jag att läsa fler och fler bloggar, jag blev liksom besatt typ. Var tvungen att läsa varje dag annars kände jag mig tom på något sätt. Och att få läsa om fler som lyckats med sina bloggar gjorde mig ännu mer avundsjuk. Att varför just de lyckas och inte jag.

Efter något år eller så, så hade jag äntligen fått mig själv att inse sanningen. Istället för att skriva för andra skrev jag för mig själv. Innan jag startade denna bloggen skrev jag dagbok för hand, men det var jobbigt att skriva + att jag är vänsterhänt. Så att starta en blogg och få skriva på ett tangentbord var väldigt lockande. Jag har alltid tyckt om tanken om att när jag blir äldre kunna läsa tillbaka om mitt liv som ung. Men ja, ett problem avstod.

Min åsikt om att skriva var fortfarande oförändrad, jag hatade fortfarande att skriva. Det var sanningen.

På något sätt kände jag mig fortfarande tvingad till att skriva varje dag, det var nog mitt inre som fortfarande hade drömmen om att ha en stor blogg som var kvar. Jag gillade det inte alls.

Aja, det var det jag egentligen ville få ut. Från och med nu, jag vet att jag skrivit någon sånt här liknande förut men jag har utvecklats väldigt mycket under sommaren och vet nu vem jag är. Jag är och förblir mig själv, jag kan inte vara någon annan. Så här är jag skapad och det är bara att acceptera det. Livet är kort, bättre att må bra varje dag än att tänka på det dåliga. Det finns massor med andra saker som är bra än att bli 'känd'. Att vara en kändis är inte alltid så lyxigt som man tror.

P.S Åh, vad jag är sur! Jag skriver just nu på laptopen vi får låna från skolan och jag råkar trycka på musplattan hela tiden så jag skriver någon annanstans. Sedan råkade jag trycka på bakåt knappen så massa text försvann som jag hade skrivit. Som tur var försvann inte allt. Jag har försökt skriva om det men kommer inte ihåg allt så det får bli som det blir =)

En till sak, när jag var i Hongkong skrev jag en liten dagbok fakiskt. Vad jag gjorde varje dag typ. Men de sista dagarna orkade jag inte skriva så skippade det. Jag bloggar för min egen skull som sagt, ingen tvingar mig till att skriva förutom mig själv.

Imorgon har jag matteprov, därför måste jag plugga idag men jag kommer skrivs något inlägg till. D.S

Jag är redo att börja om från början, jag kommer inte att skriva varje dag, bara när jag har lust och tid som sagt. Så let's start now!!!


RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se