trettonde fredag

Yes, jag sa ju igår att det istället var min tur dag eftersom jag också är född den trettonde men icke sa nicke(?).

Jag vet inte varför men jag blev trött väldigt tidigt igår och fixade mig klart för sängen och var klar vid 23.30. Plötsligt började jag tänka på att det var fredagen den 13:onde, jag varken hade otur eller tur. Fast sedan släppte jag det för jag tänkte ju ändå lägga mig, vad kan hända liksom?! Vid 23.40 skulle jag byta om till pyjamas men hittade inte mina shorts så jag gick upp för stegen (vi har en våningsäng och jag sover däruppe) för att se om de låg i sängen. Jag lyfte på täcket utan att tänka mig för lite för högt och min armbåge slog i lampan som så klart åkte ner i golvet. Det första jag tänkte på va, ja jag heter Pauline och det är bara jag som lyckas med sånt. Åh, vad sur jag blev alltså! Tur att mina föräldrar inte var hemma men min brorsa som lade sig tidigt för att han har hemspråk idag vaknade. Det första han sa till mig var klant. Ja, jag vet! Men det är faktiskt fredagen den 13:onde. Alltså jag har slått i den där J*V*A lampan hur många gånger som helst och den har inte rasat ihop tidigare. Jag tog sopborsten och försökte sopa bort så mycket som möjligt och tog de stora bitarna med handen. Ville egentligen dammsuga för vi har ju en liten Suki hemma som brukar gå in i vårat rum och då är det inte så bra med glasbitar på golvet. Men eftersom klockan var så sent så stängde jag våran dörr. När jag vakande dammsugade jag direkt och hoppas nu att det inte finns några bitar kvar. Innan jag la mig igår såg jag att jag hade fått en bit i foten och det började att blöda lite men jag fick som tur var ut den och nu är det bra. Men det konstiga var att i mitten av lampan, grejen som håller fast skärmen (som brukar vara av typ eller hårdplaste men vi har glas) satt kvar. Alltså måste lampan gått sönder på ett ganska konstigt sätt. Haha, sen tänkte jag, det är verkligen bara jag som lyckas med sånt. ÅH, alltså det var ju bara 20 minuter kvar till 14 november och jag skulle ju bara upp och lägga mig. Hur otur kan man ha egentligen!?

jag har fortfarande inte sagt det till mamma än för hon jobbar idag men ska se hur hon reagerar sen, hoppas bara hon inte är sur.. :P . Hahaa!!! Mina kompisar kommer att skratta ihjäl dig när jag berättar detta för de, de vet att jag är klantig, Jaja :D!


Haha, bjuder på den!


Kommentarer

Lämna en kommentar här♥:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se